Natten mellan torsdag och fredag spenderade vi i tåget. Den här gången i tredje klassens luftkonditionerade vagnar. Resan i sig var mera angenäm nu för i priset ingick filt, lakan och kudde. Men eftersom vi hoppade på mitt i natten var det en del att stå i innan vi hittade rätt. Visade sig att i samma veva hoppade också Smugglarkungen på, en karl som hade fyra resväskor fyllda med sprit med sig. I Goa är alkohol jätte billigt (en halvliter med öl kostar under en euro) och Smugglarkungen kommer säkert tjäna en rejäl hacka här i söder med de mängder med litrar som han släpade med sig. Oj hur det kluckade under bänken!
I Calicut stannade tåget för våran del och där hoppade vi på bussen upp i bergen, till Wayanad district. Kalpetta ligger 1000-1500 meter över havet och vägen hit var helt underbar trots att bussen såg ut att vara från krigstida Sovjetunionen och jag lider av höjdskräck. Längs med smala, dock bra asfalterade, vägar kröp vi uppåt med vackra vattenfall, mängder av gummiträd och regnskog på sidorna. Aporna tjattrade vid vägarna och i det skedet då vi såg en del moln nedanför oss kunde inte utsikten ha varit bättre.
Wayanad är inte turistigt alls trots att här finns ett naturreservat med goda chanser att se vilda elefanter, vattenfall och grottor. Här i Kalpetta finns tydligen ett annat turistpar förutom Asiaten och jag. Här finns få hotell, inga turistbutiker, ingen tourarrangör och inget att göra i byn. Så fredagskvällen den trettonde spenderar vi på hotellrummet, tittar på Discovery Channel och äter choklad.
Imorgonbitti får det muslimska böneropen klockan 6 väcka upp oss. Vi drar ut på safari tidigt för att ha större chans att få se elefanterna i det vilda. Sen drar vi antagligen vidare, söderut, mot Kochi.
Mycket intressant Malin :)/Gunilla
SvaraRaderaDet lönar sig att åka tredje klassens vagnar på tåget då.
SvaraRadera