Antal...
Superduper efterhängsna rickshawförare: 3
Råttor:1
Magsjukor: 0
Skavsår: 2
Trafikolyckor: 0 (helt otroligt med tanke på hur man kör här)
Måltider över 10 euro för två: 0
Kossor mitt i stan: 1
Uppätna naanbröd: 10
Köpta scarfar: 1
Visitkort som gått direkt i soporna: 4
Idag har vi varit runt och sett oss omkring.
Vi startade dagen med att besöka tågstationen där vi fixade biljetter för imorgon, då åker vi till Hampi. Och att köpa tågbiljetter var en cirkus i sig. Vi fick springa från olika counters på olika våningar innan vi fick biljetten och räkningen. Hela kalaset för två personer till Hampi, 10 timmars tågresa bort i andra klassens sovvagnar gick på fyra euro. Snåljåpen (läs:jag) förvånas ständigt över de låga priserna.
Efter det åkte vi rickshaw (Indiens svar på thailändska tuktuks) runt stan och tittade på Jama moskén, Bangalore palace och parlamentshuset för regionen.
Sen åt vi en sjukt god och enorm lunch vilket gjorde asiaten helt däckad. Därför ligger han nu och sussar gott intill!
Tja. Var ska man börja? Nu är vi alltså framme i Bangalore efter alla om och men har vi till och med hittat en sängplats för natten.
Men vistelsen i Indien började inte så bra. Först ville dom överhuvudtaget inte släppa in oss i landet för att vi inte hade bokat hostel i förväg. Sedan åkte vi med bussen i 230 km i timmen mot stan. Och det började mörkna, och vi visste inte var vi var. Ingen hotellskylt to be found. Och så rickshawförarna som ropar vart man ska. Till sist gav vi upp och lät oss bli grundlurade av två indier som skulle ta oss till ett fint och billigt hotell. Fy attan säger jag till det. Nästan 20 euro för ett råtthål med cigarettdoft och hål i mattan.
Slutade som de brukat. Betalade tio ggr mera än jag säkert borde för att bli av med dem. Tur att dom bad om tio cent (!!!) till och börja med så den euron sörjer jag ej.
Skitdyrt att bo här i Bangalore alltså men maten, den är billig.
mat och dryck för mig och asiaten gick på 4 euro totalt. En vattenflaska är 20 cent. Färskpressad juice 50 cent. Tror nog jag som är en jäklig snåljåp kommer trivas bra här.
Huhu vad vi är uttråkade. Vad är det som gör att man hur bra som helst klarar av att sitta 12 timmar i sträck i ett flygplan men att fyra ynka timmar känns som en evighet?
Nu har vi spelat Angry birds och Candy crush saga och läst hela tjocka lonely planeten från början till slut och ändå är vi inte framme än. Kul att exakt nu när jag skriver detta meddelar dom att vi snart landar yee!
Klockan tickar. Dags att ta bussen mot lcc-terminal och flyget mot Indien! So long, långkalsong!
Ett måstebesök när man är i Kuala Lump ur är V-tattoo där Obey från Borneo jobbar. Träffade honom på min första backpackingtrip 2011.
Det är han som gaddat en av mina fina fåglar som jag har på baksidan av vaderna. Någon ny tatuering blev det inte idag. Men nog kommer det väl flera i framtiden.
Idag har jag och Asiaten varit riktigt på hugget. Orka traska omkring och se de vanliga sevärdheterna som Petronas towers (som man besökt x-antal ggr redan)! Varför göra det när man kan bowla, spela biljard och leka Robin Hood med lite bågskytte?
Extra roligt blir de ju när man vinner och det gjorde jag i allt utom bågskytte. Där var Asiaten snäppet vassare än mig även om vi aldrig skulle platsa i Robin Hoods gäng i Sherwoodsskogen.
Men lite fegisar och snålisar var vi nog när vi bestämde att skippa inomhusbergochdalbanan i times square. Tror nog sushin hade kommit fort upp.
Jepp. Komage stod på kvällens meny för Asiatens del. Jag prov smakade också.
Så till den stora frågan - vad smakade det? Tja, som tjockt kycklingskinn typ. Lite slemmigt. Smakade som det inte riktigt är menat att äta det.
Jo jag erkänner, jag smakade bara för att kunna skriva upp det på min jag-har-ätit-äckliga-saker lista. Och såsen såg god ut. Det var den också. Den får fem solar. Såsen alltså
Vaknade upp i morse efter en lång natt. Var sjukt jetlaggad och låg ännu halv 3 och räknade får. Kom till över 200 får tills jag insåg att räkningen gjorde mig ett dugg sömnigare bara mer funderande. Hur hoppar ett får över ett stängsel? Och hur ser de 157e fåret ut? Ni fattar vinken.
Men väl när jag vaknade på morgonen visste jag vad vi skulle äta till frukost - roti chanai. Typ malaysiska krispiga plättnaanbröd med spicy sambal, curry och daal. Och det var så sjukt gott som det låter.
Senare drack jag något jag aldrig druckit förut och aldrig dricker igen - ice cream soda. HUJ. Just så sött, sliskigt och fejk-vanilj-smakande som det låter. Men Asiaten digga.
Och när jag inatt låg och räknade får drömde jag också om att äta sushi även om får och sushi är en konstig kombo. Till lunch blev det alltså sushi och nog blir man glad när femton bitar plus dricka kostar 8e för två!
(Btw så kan jag inte skriva under bilderna så dom kommer alltid komma på slutet. Men en orsak att scrolla med andra ord!)
Gud vad jag har saknat mitt fina Malaysia. Redan när jag landade kändes det som hemma. Man förstår lite av språket, man vet vad man äter, man hittar omkring... Listan kan göras lång.
Bor på Step inn som vi gjort nästan alla gånger sedan jag kom till KL för första gången för 2,5 år sen.
Kan inte med ord beskriva hur fint det känns att ha Asiaten vid min sida igen. Han och jag är nu på äventyr. Känns nästan som i en saga.
Har hunnit duscha (såg obeskrivligt ofräsch ut efter 18h i flyget), äta super gott naanbröd, trava runt i stan och besöka times square där de har 'the worlds biggest vending machine' och en supercool bergochdalbana inomhus som dessvärre var stängd.
Nu tar tröttheten över. Slut på rapporten.
Här ovanför molnen går allt bra. Sitter omringad av malaysier, ironiskt nog. Planet till Istanbul är inte fullt vilket bidrog till att jag sitter vid fönstret. Har du tänkt på att när man får fönsterplatsen så tror man alltid att man ska få njuta av utsikten och alltid är den där förbannade vingen i vägen. Hoppas iallafall att jag får en bild på Petronas towers och vingen när vi närmar oss Kuala Lumpur.
Förövrigt finns det inget att klaga på såhär långt med Turkish Airways, maten har varit super och jag kommer med högsta sannolikhet att rulla av planet när vi landar om en stund. Trots att maten inte ser så aptitlig ut så lovar jag på hedersord att den var riktigt smaklig.
Menyn såg ut enligt följande:
Kallrökt lax med potatissallad gjord på yoghurt (mmmmmm)
Billur kebab, dvs äggplanta fylld med kyckling ost och tomatsås med ris
Cheesecake
Ost och kex
Sen hör ju gratis alkohol till på sådana här rutter. Synd att jag är så mommo att jag tänker på mina än så länge osvullna vrister. Men färskpressad apelsinjuice är inte heller fy skam!
Såg just en finsk liten tjej med gul fjällräven och häftigare telefon än jag någonsin haft. Ajjo. Hon är typ FYRA år gammal.
Vem är mera pappabetalar?
Bör jag nämna att min fjällräven är köpt på loppis får femtio cent och min telefon är en filippinsk en med det catchyga namnet Myphone?
Spenderade alldeles för mycket tid med småsaker igår kväll, som att bada bastu, äta tacos och lacka naglarna och sov alldeles för lite. Har med andra ord varit en trög zombie idag men å andra sidan kommer jag sova som en stock nu på planet.
Överlevde en sista arbetsdag trots en 20 minuter lång intervju med hans finska o min svinska. Kändes lite vemodigt att säga hejtå, efter att ha spenderat halva sommaren med samma gäng.
Men nu sitter jag här på flygplatsen omringad av högljudda ryssar och yra kineser (eller är dom koreaner? Japaner? Same shit different names) och väntar på att boardingen ska börja.
Har en skön känsla i kroppen. En känsla som bara infinner sig när man är på en flygplats på väg någonstans nice för en lång tid. Känns sjukt bra att veta att Asiaten möter mig i Kuala Lumpur och så beger vi oss tillsammans till Indien på fredag.
Nu ska jag äta något så syndigt som vitchokladdoppade cashewnuts. Vi hörs igen när jag är på andra sidan jordklotet om jag inte råkar missa planet för att jag är så inne i mitt candy crush saga spel (som förövrigt är mera beroendeframkallande än cashewnutsen..)
Allt borde nu vara gjort. Har till och med hunnit lappa mygg nätet. Okej, mamma gjorde det medan jag hade viktigare saker för mig ( som att ladda mp3:an hehe).
Nu har resfebern börjat infinna sig så allt är väl som det ska vara såhär dan före dopparedan.
Är sjukt stolt över min nya fina lila rinkka som jag köpte på pryltorget på facebook.
En jobbdag kvar och så bär det av!
